Säkerhetsplan för Esbo Segelförening r.f.

Esbo Segelförening vill erbjuda en trygg miljö både för medlemmar och tillfälliga besökare. Klubbens och andras egendom får inte utsättas för skada. Säkerhetsplanen lägger grunden för en höjd säkerhetsnivå på föreningens områden och inom föreningens verksamhet. Styrelsen förutsätter att varje medlem iakttar aktsamhet i alla delar av sin verksamhet.

Målet för föreningens säkerhetsverksamhet är att genom förebyggande åtgärder avvärja olyckor och skador på människor och egendom. Genom på förhand planerade och inövade åtgärder strävar vi efter att, om skador och olyckor ändå inträffar, begränsa person- och egendomsskadorna så mycket som möjligt och att möjliggöra fortsatt verksamhet. Ansvaret för att dessa principer följs ligger hos föreningens styrelse.

Säkerhetsplanen uppdateras en gång om året efter föreningens höstmöte för att reflektera föreningens i kraft varande organisation och verksamhet samt förändringar i myndigheternas krav.

Kappseglingsverksamheten följer nationella och internationella regler. Säkerheten under kappseglingar ökas och beredskapen att hjälpa vid en eventuell olycka förbättras med hjälp av tilläggen 6,7,9 och 10.

ESF:s juniorledare och tränare har genomgått seglarförbundets utbildning, vari bl.a. ingår kurser i första hjälpen. För juniorverksamheten, seglarskolorna och träningarna uppgörs egna säkerhetsplaner, likaså för publika tillställningar, dvs. tillfällen då många utomstående personer vistas på föreningens områden. Vid stora publika tillställningar rekommenderas också samarbete med Västra Nylands räddningsverk.

Miljöskyddet står tills vidare utanför denna plan.

Klubben påtar sig inte ansvaret för de delar av klubbens fastigheter som är uthyrda (Restaurang Paven och Röda stugan). Hyresgästerna bär enligt överenskommelse ansvaret för säkerheten där.

Säkerhetsplanen omfattar i främsta hand hanteringen av sådana risker som normalt kan tänkas förekomma i de av klubben disponerade fastigheterna: olyckshändelser vid vistelse i närheten av vatten och brandskador, men gäller också bl.a. talkon och båtlyft samt trafiken mellan Amiralshamnen och Pentala.

Tillbaka

2. Föreningens skyddsorganisation

Som föreningens skyddschef fungerar Amiralhamnens disponent tillsammans med nödvändigt antal platsansvariga i Amiralshamnen och på Pentala.

Skyddschefen har till uppgift att känna till de lagar och förordningar som berör skyddsverksamheten och sköta om att säkerhetsplanen uppdateras till tillämpliga delar i enlighet med dem. Platsansvarigas uppgift är att bistå skyddschefen och tillsammans med honom planera, leda och övervaka skyddsverksamheten. (En förteckning över skyddsansvariga år 2010 finns sist i dokumentet.)

Föreningens postadress: Esbo Segelförening r.f., PB 150, 02321 Esbo

Amiralshamnens adress: Amiralshamnen, Sökö udd, Esbo

Amiralshamnens koordinater: N 60° 06,98' E 24° 40,9'

Pavens adress: Pentalas östra udde, Sommaröarna, Esbo

Pavens koordinater: N 60° 06,38' E 24° 40,62'

Tillbaka

3. Amiralhamnens säkerhetsplan

Föreningen och medlemmarna har egendom till ett stort ekonomiskt värde på Amiralshamnsområdet, vilket medför risk för inbrott och ohägn. Vid hantering av båtar och annan tung materiel finns alltid risk för skador på person och egendom. Särskilt vår och höst utförs reparationer av båtar, i samband med vilka heta arbeten som slipning, svetsning och färgborttagning kan förekomma. Brandrisken är vid sådana tillfällen uppenbar. Hamnverksamheten medför också hantering av oljor, lösningsmedel, målarfärger, kylarvätska, ackumulatorer m.m.

Bekanta dig med tillägg nr 8 Regler för Amiralshamnen!

3.1 Beskrivning av Amiralshamnsområdet

a) landområde

b) byggnader

- servicehusen Clara och Johanna

- Röda stugan, uthyrd, bebos främst under sommarsäsongen

- strandbastun, uthyrd med Röda stugan

- mastskjulet

- jolleskjulet vid stranden

- f.d. vaktbaracken

- avfallsskjulet

c) bryggor med tillhörande lyftanordningar, elskåp, el- och vattenposter på bryggorna samt sugtömning.

3.2. Verksamheten på Amiralshamnsområdet

Verksamheten på Amiralshamnsområdet indelas i

A) seglingssäsongens hamnverksamhet (kölbåtar, lättbåtar, motorbåtar) inklusive evenemang som tävlingar, tränings- och tävlingsläger, prisutdelningar, talkon osv.

B) vintersäsongen med förvaring av ca 100 båtar

C) kanslifunktion året runt med fast anställd personal.

3.3. Farosituationer och risker i Amiralshamnen

3.3.1 Landområde

- olycka vid båtlyft och andra transporter

- kollision

- olycka vid arbete på båt

- fallande träd och grenar

- halkolycka

- snö- eller isras från tak och träd

- extrema väderförhållanden; storm, tromb, regn, översvämning, högvatten, köld, isbildning, snö, tjällossning, solgass.

Förebyggande åtgärder:

Trafiken och parkeringen på området och tillfartsvägen organiseras så att det är tryggt att röra sig där och så att området kan utrymmas fort. Särskilt utmärkta platser finns för parkering av bilar, lättbåtar och jollar, trailrar etc. Sommartid förvaras kölbåtar normalt inte på land (undantag 606:or). Vintertid är kölbåtarna upplagda på för dem reserverade platser med tillräckligt avstånd för att möjliggöra för båtägaren att göra säsongarbeten tryggt och bekvämt.

Båtbockarna ska enligt Amiralshamnsreglementet vara av metall och märkta med ägarens namn och telefonnummer.

Heta arbeten, elarbeten

Endast personer som har tillstånd ("tulityölupa") får utföra heta arbeten. För arbeten av detta slag krävs arbetstillstånd av föreningen. Fackmän som utför avlönat arbete på området iakttar de säkerhetsföreskrifter som berör deras respektive företag/bransch. Om ett arbete kan klassificeras som hett arbete, bör en 12 kg brandsläckare finnas på arbetsplatsen, och minst en till, eller två 6 kg släckare bör placeras i närheten. Inomhus får inga heta arbeten utföras.

Maskinslipning av järnköl o.a. arbeten som medför risk för brand: avlägsna antändligt material och fukta marken om den är torr. Angående el-arbeten se tillägg nr 9 Användandet av el i Amiralshamnen.

3.3.2. Byggnader

- brand

- elolycka, elavbrott vid kritisk tidpunkt

- läckage, översvämning

- inbrott, skadegörelse

Förebyggande åtgärder:

Båda servicehusen har brandsläckare, i köket finns också en släckningsfilt. Utgångarna är märkta med symboler som visar vägen ut också vid elavbrott.

Brandrisken förebyggs genom planering av verksamheten med beaktande av riskerna och genom att förvaringen av brandfarligt material ordnas tillfredsställande. Läckage förebyggs genom att kranar, genomföringar och avlopp kontrolleras årligen och repareras vid behov. Apparater som inte är övervakade bör stängas av, likaså vattenkranar som är kopplade till slang. Stäng dörrar och fönster när du går bort och se till att de går i lås. Nattvakten utför kontroll enligt Nattvaktens handbok.

3.3.3. Bryggor och lyftanordningar

- drunkning

- olycka vid mastkran eller småbåtskran

- elolycka

Förebyggande åtgärder:

Under seglingssäsongen finns nattvakt på området.

Alla elinstallationer på piren och pontonerna är försedda med jordfelsbrytare och uppfyller kraven på elsäkerhet. Angående el-arbeten se tillägg nr 9 Användandet av el i Amiralshamnen.

Mastkranen får användas av ESF-medlemmar och mot ersättning även av utomstående. Vajer och lyftsele kontrolleras årligen och servas vid behov.

Båtkranen får användas endast av personer som har fått utbildning. Nyckeln till kranen får inte överlåtas åt utomstående.

Vattenposterna, slangarna och kranarna kontrolleras och repareras årligen och vid behov.

På hamnområdet finns räddningsringar och -stegar samt långa båtshakar (fyra uppsättningar, en per bryggdel) samt en räddningsjolle med åror. Dessa är märkta med ESF-dekal och kontrolleras regelbundet och repareras vid behov.

Alla båtar i hamnen är utrustade med släckare enligt besiktningskraven.

Båtar inskrivna i föreningens register besiktigas årligen av utbildade besiktningsmän.

3.3.4. Allvarliga hot utifrån

Amiralshamnsområdet inklusive byggnader kan drabbas av hot som

- rök, gaser; skogsbrand, brand hos granne

- strålning; kärnkraftsolycka

- krig, invasion, terroristangrepp.

Förebyggande åtgärder:

För utifrån kommande hot hänvisas till myndigheternas information och instruktioner.

3.4. Amiralshamnens skyddsorganisation

3.4.1 Skyddspersonal

Som platschef fungerar Amiralshamnskommitténs ordförande eller i ordförandes frånvaro av honom tillförordnad. Deras uppgift är att känna till lagar och förordningar som berör skyddsverksamheten, samt planera, leda och övervaka fastighetens skyddsverksamhet. Till uppgifterna hör bl.a. att ansvara för fastighetens inbrottssäkerhet, organisera vakthållning och märka ut flyktvägar.

På området patrullerar under seglingssäsongen en nattvakt enligt turlista. Nattvakten har tillgång till mobiltelefon (050-3637718). Till nattvaktens uppgifter hör bl.a. att granska båtarnas förtöjningar, se Nattvaktens handbok (i vaktrummet).

3.4.2 Skyddsmateriel

2 st. 6 kg pulversläckare i klubbhuset och bastubyggnaden

1 st. släckningsfilt i klubbhusets kök

1 st. räddningsjolle

2 st. livbojar på hamnområdet

1 st. förstahjälpen-skåp i klubbhuset Clara

Tillbaka

4. Pentalaområdets säkerhetsplan

4.1. Beskrivning av Pentalaområdet

a) landområde

b) byggnader

- klubbhuset: Seglingspaviljongen "Paven"

- servicehuset "Andersidan"

- startkoppin

- strandskjulet

c) terrasser och spång till servicehuset

d) bryggor och jolleramp

- pontonbryggan

- södra kajen

- norra kajen (den s.k. Museikajen, den del som hör till ESF)

- jollebryggan

4.2. Verksamheten på Pentala

Verksamheten på Pentala sker företrädesvis under sommarhalvåret. Paven är uthyrd åt en krögare, som ansvarar för restaurangverksamhetens säkerhet.

Miljöaspekterna sköts av Pentala-ansvarig i styrelsen.

Föreningens egen verksamhet på Pentala kan indelas i

- tävlingsverksamhet inklusive onsdagsseglingar. För säkerheten under tävlingar se tillägg nr 4 och tillägg nr 5.

- tränings- och tävlingsläger

- fester, prisutdelningar, etc.

Medlemmar använder området, bl.a. wc, också övriga tider och rör sig där på eget ansvar.

4.3. Farosituationer och risker på Pentala

Pentala är till största delen naturområde med klippor, sandstrand, skog och vattenbryn. Den som besöker området bör vara medveten om riskerna med att röra sig i sådan miljö, t.ex. hala klippor i regnväder. Föräldrarna ansvarar för småbarnens uppfostran i att röra sig varsamt i skärgårdsmiljön. Föreningen ansvarar för att hålla området i säkert skick, t.ex. ta ned ruttna träd.

Klubbhuset av trä inklusive köket med het utrustning medför brandrisk. Klubbhusets kulturhistoriska värde är oersättligt, inbrott och illdåd förebyggs på ändamålsenligt sätt.

Förebyggande åtgärder:

Paviljongen

Släckare: 4 st. 6 kg pulversläckare (ansvar: ESF)

Släckningsfiltar i köket (ansvar: krogen)

Brandvarnare i taket i de flesta av utrymmena (ansvar ESF)

Förstahjälpen-utrustning (ansvar: krogen och ESF)

Verksamheten planeras med beaktande av riskerna och förvaring av brandfarligt material ordnas enligt gällande förordningar. Utrymningsvägarna hålls fria. Utgångarna i byggnaderna är utmärkta enligt föreskrifterna.

Servicehuset "Andersidan"

I servicehuset (två damtoaletter, en herrtoalett och en invatoalett, två duschar med omklädningsrum och ett tekniskt utrymme) finns:

Släckare, 1 st. 6 kg pulversläckare

Släckningsfiltar

Brandvarnare

Förstahjälpen-utrustning

Fosforescerande skyltar vid utgång

Skyltar med telefonnummer på wc:na

Startkoppin

Laddning av apparater, t.ex. kommunikationstelefoner, ska ske under kontrollerade förhållanden.

Strandskjulet är lätt konstruktion och behöver ingen särskild skyddsutrustning.

På hamnområdet finns

Stegar 4 st.

Livbojar 2 st.

Tillbaka

5. Kriskommunikation

Kriskommunikationen leds av kommodoren eller 1:a vicekommodoren. Om varken kommodoren eller1:a vicekommodoren är tillgänglig utses en person att sköta uppdraget som ansvarig för kommunikationen i en krissituation.

Kommunikationsansvarige sköter om att kommunikationen mellan tävlingschefen/chefen för evenemanget och övriga säkerhetsansvariga fungerar och att nödvändig materiel finns till hands. Beslut som bör fattas i förväg: Vem får informera om vad som har hänt (polisen, ambulansen, pressen, andra nyfikna etc.)

Kommunikationsansvarige beslutar om hur situationen hanteras när faran är över: Vem gör vad? Vilka skall kontaktas? Hur förhindras ytterligare skador?

Kriskommunikationsansvarige skall ha tillgång till uppgifter om

a) säkerhetsansvariga under evenemanget

b) deltagare i evenemanget (när det gäller barn: namn, adress, telefon till anhöriga/föräldrar. Minns sekretessen!)

c) vad som sker när och var (banor, måltider, transporter, trädfällning, etc.)

Tillbaka

6. Information om säkerhetsplanen

Säkerhetsplanen delas årligen efter uppdateringen ut åt hela skyddspersonalen. Skyddspersonalen bekräftar att de delgivits säkerhetsplanen, läst den och uppfattat innehållet.

Medlemmarna informeras om säkerhetsverksamheten genom ESF-Info, hemsidan www.esbosegelforening.fi samt nyhetsbrev per e-post.

Tillbaka

Tillägg 1 Säkerhetsansvariga år 2010

Lauri Tukiainen, kommodor, kriskommunikation tfn 045-670 2701

Freyr Riska, I vicekommodor, kriskommunikation tfn 0400-44 7225

Henrik Vilén, skyddschef tfn 050-309 8449

Jonas Geust, Amiralshamnskommitténs ordförande tfn 040-502 2717

Mark Musgrove, Styrelsemedlem med ansvar för Pentala tfn 040-502 8007

Säkerhetsplanen är uppgjord enligt 9 § 3 mom. i lagen om räddningsväsendet (561/1999) och 10 § i förordningen om räddningsväsendet (857/1999).

Tillbaka

Tillägg 2 Telefonnummer

Skyddspersonalens telefonnummer

Skyddschef	Henrik Vilén	050309 8449
Platschefer
Amiralshamnen	Jonas Geust	0405022717
Pentala	Mark Musgrove	0405028007
Kommodor	Lauri Tukiainen	0456702701
1:a vicekommodor	Freyr Riska	0400447225

Nödtelefonnummer

Brandkår	112
Sjöräddningen	112
Hälsorådgivning	(09)10023
Polis	112
Giftinformationscentralen	(0) 471977

Tillbaka

Tillägg 3 Handlingsplan vid eldsvåda och andra farliga situationer

HÅLL DIG LUGN!

RÄDDA dig själv och andra som är i fara.

ANMÄL om branden till allmänt nödnummer 112.

SLÄCK branden med närmaste släckningsutrustning. Begränsa elden spridning genom att stänga dörrar och fönster.

FÖRHINDRA att elden sprider sig. Avlägsna eldfängda föremål, antändliga vätskor, gasflaskor mm. Stäng fönster och dörrar.

TA HAND OM barn och utomstående som inte känner till byggnaderna.

STÄNG DÖRRAR men lås inte.

VÄGLED brandkår och ambulans till brandplatsen

HANDLA SNABBT OCH MED TANKE. UTSÄTT INTE DIG SJÄLV ELLER ANDRA FÖR FARA. SE TILL ATT DU HAR MÖJLIGHET ATT KOMMA UT.

Om det är möjligt, avsluta det du håller på med, stäng datorer och övriga apparater. Gör detta bara om du bedömer att du hinner eller om du inte får andra instruktioner av ansvarspersoner. Hämta inte egendom från andra ställen i huset. Om det finns så mycket rök i det utrymme genom vilket du försöker avlägsna dig, att du bedömer att du inte klarar det, så stäng dörren och försök täta springorna ifall rök tränger in i utrymmet där du befinner dig. Håll dig lågt nere. Om det är enda utvägen, så öppna eller slå sönder ett fönster t.ex. med en stol och hoppa ut.

SAMLINGSPLATSER

Flytta dig snabbt längs kortast möjliga rutt till samlingsplatsen (i Amiralshamnen: sandplanen utanför klubbhuset eller annan av räddningspersonalen anvisad plats). Under den kalla årstiden tag med dig ytterkläder – du kan bli tvungen att vänta ute länge eller kanske inte alls kan komma in tillbaka. (På Pentala: beroende på situationen antingen pontonbryggan NW om klubbhuset, sandstranden eller jollebryggan.)

Lämna vägen öppen för utryckningsfordon.

Stanna kvar på samlingsplatsen och invänta instruktioner, så att det är möjligt att säkerställa att alla har avlägsnat sig från det farliga området. Avlägsna dig inte från samlingsplatsen förrän du har fått tillstånd.

Meddela dina iakttagelser åt ansvarspersonerna.

FÖLJ ANSVARSPERSONERNAS INSTRUKTIONER!

NÖDNUMMER

Brandkår (0)112

Ambulans (0)112

Hälsorådgivning (0)10023

Polis (0)112

Giftinformationscentralen (0)471977

BERÄTTA LUGNT OCH TYDLIGT

- ditt namn

- varifrån du ringer

(Amiralshamnen Sökö udd, Esbo. Amiralshamnens koordinater: N 60° 06,98' E 24° 40,9')

(Paven: Pentalas östra udde, Sommaröarna, Esbo. Pavens koordinater: N 60° 06,38' E 24° 40,62')

- vad som har hänt

- var det har hänt

- är människor i fara?

Var beredd att svara på frågor.

Avsluta inte samtalet förrän du får tillstånd!

NÄR FARAN ÄR FÖRBI, MEDDELAS OM DETTA PÅ SAMLINGSPLATSEN

Om du ser att en egendomsskada har skett:

Meddela ägaren, Amiralshamns/Pentala-ansvarig, kansliet eller restaurangpersonalen.

Tillbaka

Tillägg 4 Anvisning för uppgörande av säkerhetsplan för kappsegling

Följande riskmoment bör beaktas:

1. Personrisker

Drunkning, skador, lättare/svårare (hjärnskakning, sår mm)

Sjukdomsfall (solsting, sjösjuka, hypotermi mm)

Plötsliga sjukdomsattacker (hjärtfel m.m.)

2. Skador på utrustningen

Seglarens båt går sönder, svårare fall/( båten kan inte seglas, kommer inte själv till strand/hamn) lättare (behöver inte assistens av andra, men kan inte mera kappsegla)

3. Väderrisker

Dimma, åskväder, störtregn, tromb, snabbt ökande vind

4. Risker på strandområdet

Biltrafiken på strandområdet

Sjösättning och upptagning av båtar, trailer och lyft

Ordningstörningar

5. Att beakta vid uppgörandet av säkerhetsföreskrifter

5.1 Verksamheten på vattnet

5.1.1 Tillräcklig mängd välutrustade säkerhetsbåtar (beakta tävlandenas ålder och erfarenhet)

Man bör beakta både typ av segling, båtklass, seglingsområde, vattentemperatur och väntade väderleksförhållanden då man bedömer behovet av antalet följebåtar samt utrustning. Arrangören kan också diskutera med klassförbundet om behovet, samt om det bland ”åskådarna” finns lämpliga båtar och personer som kan delta i säkerhetsbåtflottan. Den lämpligaste båttypen för ändamålet är RIB/gummibåt då risken för skada på den som skall assisteras är minst. Dessa har även lågt fribord och är lättast att arbeta från. En ”hård” båt kan medföra risk för klämning, samt utgöra fara för person i sjön. Framförallt måste man undvika att personskador uppstår.

Vid större jolleseglingar kan ett stort antal båtar avbryta/behöva assistans och det är viktigt att säkerhetsbåtarna snabbt kan frigöra sig för följande uppdrag. Detta kan ske genom att ha en ankringsboj där båtar kan lämnas och sedan i följe släpas i land.

Säkerhetsbåtarna bör ha lämpliga linor för bogser och ankring.

Vid kappsegling med båtar utan motor bör man beakta att man skall kunna assistera med bogser vid ett eventuellt rigg- eller roderhaveri, även i hård motvind och grov sjö.

5.1.2 Se till att följebåtarnas besättning har tillräckliga kunskaper (första hjälp- och sjöräddningskunskaper)

Om möjligt bör man fördela besättningen så att man i varje båt har en med mera erfarenhet, detta gäller också manövrering av båten. Framförallt manöver i närheten av person i sjön kan förorsaka stor fara med en ovan förare.

Följebåtarna skall allmänt ha minst två mansbesättning för att kunna vara till verklig nytta. Om förstahjälpskunnig person finns kan vid behov nödvändig första hjälp ges i båten men det viktiga är att personalen är mycket observant på den nödställdas kondition (bl.a. hypotermi) och skador och vet var förstahjälpskunnig person och utrustning finns på banområdet om inte båten själv har denna.

5.1.3 Informationsgången mellan följebåtarna och den övriga organisationen

Den som ansvarar för säkerhetsbåtarnas verksamhet skall stå i direkt kontakt med tävlingschefen, samt funktionärsbåtar. Vid större tävlingar kan det vara bra att säkerhetsbåtarna har en egen kommunikationskanal, så att trafiken kan löpa störningsfritt och utan att störa kappseglingsfunktionen. Säkerhetschefen kan till exempel ha VHF på tävlingskanalen, samt separat PR-radio med säkerhetsbåtarna. Det är till fördel att dessutom göra upp en funktionärslista, samt telefonnummer och i vilka båtar dessa befinner sig.

5.1.4 Koordineringen av följebåtarnas verksamhet, obs avståndet till banområdet och därifrån

Det är viktigt att en följebåt följer med de första seglarna ut till banan, samt att den sista kommer ut med de sista seglarna. Det samma gäller i motsatt riktning. Man bör noggrannt bedöma om enskilda seglare som avbryter skall få segla ensamma i land eller om de skall följas, detta gäller framförallt jolleklasser. I en del fall är trötthet, kyla mm. riskfaktorer, liksom seglarens förmåga att orientera sig till hamnen. För att undvika att enskilda seglare skall följas kan man använda ”ankringsbojen” samt se till att seglaren inte utsetts för kyla, sol, medan han väntar på infart.

5.1.5 Föreskrifter vid nödsituationer, tillgång på första hjälp och förstahjälpartiklar

I första hand skall man säkra att personskada kan undvikas. Räddande av båt och utrustning skall göras först då personsäkerheten är under kontroll.

Oftast används en besiktigad båt som startbåt och där finns förstahjälpsutrustning. Vid kall väderlek och då vattnet är kallt kan det vara bra att en hypotermifilt finns för att hindra ytterligare nedkylning om risk föreligger.

Vid akuta sjukdomsfall som kräver snabb hjälp bör man kommunicera med nödcentralen om lämplig åtgärd. Antingen snabb transport i land eller om helikopter används skall följebåt kunna assistera vid lyft. Att lyfta en person från mastförsedd segelbåt är mera riskfyllt än om personen kan flyttas i motorbåt. Om lämplig landingsplats finns på holme/skär i närheten kan även detta vara en lösning, som också kräver assistans av följebåt.

5.1.6 Föreskrifter vid förändring av väderleksförhållanden

Arrangören måste noggrant följa med väderprognoser, vädrets utveckling, samt försöka göra egna bedömningar om utvecklingen. Dessutom kan lokala väderstationer mm kontaktas för bedömning av utvecklingen.

I första hand används normala kappselingssignaler för att avbryta (N över H) eller (N över A). Därefter kan följebåtarna se till enligt gällande rutin att alla kommer tryggt in.

Dimma:

Vid vissa vädertyper kan snabbt kraftig dimma uppstå, eller dimbankar driva in, och om vinden samtidigt kantrar kan seglarna helt tappa riktning. Framförallt med jolleklasser som inte har kompass, kan detta ge upphov till farosituationer och man bör överväga om pågående segling skall avbrytas medan man har sikt att säkert samla ihop alla båtar. Detta gäller framförallt på områden där en junior oupptäckt kan segla ut till havs.

man kan föreskriva att seglarna skall ha visselpipa för att påkalla hjälp vid behov eller om de blir ensamma i dimma

bojbåt kan ge ljudsignal som alla skall segla mot

Åskväder:

Vid åska som kan föra med sig kraftiga vindbyar kan ett stort antal båtar samtidigt kantra eller behöva assistans. Det viktigaste i detta läge är att säkerställa att alla seglare syns och att ingen fastnat, eller blivit under båten. I många fall är det bästa att vänta med vidare åtgärder tills byarna är över och seglarna själva kan resa båten.

Man bör vara medveten om att framförallt bland juniorer kan förekomma rädsla som kan leda till irrationellt handlande.

Störtregn:

Störtregn kan tillfälligt reducera sikten kraftigt, samtidigt som möjligheten att höra händelser eller signaler kraftigt försämras.

Tromb:

Hoppas på att den går förbi på håll!

Snabbt ökande vind:

En väderfront kan komma snabbare än beräknat, lokala förhållande gör vinden kraftigare än man förutspått.

Det gäller att snabbt bedöma om seglingen kan fortsätta säkert eller om man skall bryta. Avgörandet måste ske på basen av att båtarna också skall kunna segla säkert i hamn samt vilken beredskap man har beträffande följebåtar och manskap.

Övrig trafik på väg till och från banområdet samt på kappseglingsområdet

Seglare bör göras uppmärksamma på farleder i området samt speciellt farleder med handelssjöfart så att inte yrkestrafik hindras.

I en del fall finns behov av koordinering med hamnmyndigheter och VTS så att man kan försöka undvika att seglare finns på kritiska ställen vid de tidpunkter man väntar sig fartyg.

I bland kan det finnas skäl att uppskjuta en start tills ett fartyg passerat banområdet.

In- och utsegling till banområdet

Beträffande trafik se ovan.

Seglarna bör göras uppmärksamma på säker väg till och från banområdet, samt speciellt varna för kända problem.

Lokala seglare kan använda genvägar, som kan innebära fara om man inte kan leden utan bara följer efter.

I vissa fall kan man överväga att använda signal för när det är tillåtet att lämna hamnen, på detta sätt kan man säkra att följebåtar finns tillhands, man inte stör känd trafik mm., samt i fall av osäker väderlek hindrar man båtar att segla ut för tidigt.

För att kunna övervaka detta kan seglarna ges instruktioner om de måste meddela funktionärsbåt snarast möjligt om de avbryter, samt meddela om de ämnar segla in. Övervakning se koordinering av verksamheten 5.1. 4.

I större regattor kan övervakning av båtarna ske genom ett registreringsförfarande, där man meddelar att man ämnar åka ut, samt meddelar när man kommit in, detta kan ske via en överskådlig tavla eller liknande.

Verksamheten på strandområdet

Tydliga förhållningsregler för användandet av strandområdet, egna platser för båtförvaring och parkeringsutrymmen! Hamnmästare och parkeringsvakt!

Egen plats eller tid för sjösättning och upptagning av gummibåtar.

Bevakningen av strandområdet, samt uppföljandet av ordningsregler och möjliga ordningstörningar.

Föreskrifter för nödsituationer och för detta: Fria tillfartsvägar för sjöbevakning, sjöräddningssällskapets farkoster samt ambulans, och tillgång på förstahjälpsprodukter.

Tillräcklig service och tvättområden. Säkra förvaringsutrymmen för egendom som blir kvar på stranden

Beakta föreningens egna säkerhetsföreskrifter för området.

Klubbhusets och tävlingsplatsens koordinater finns på följande adress: www.112.fi

Tillbaka

Tillägg 5 Förslag till säkerhetsåtgärder vid onsdagsseglingar

Planen är uppgjord för att med befintliga resurser bistå seglarna vid behov.

Prioriteringen är att

rädda liv och undvika personskada

skydda föreningens egendom

skydda privat egendom

För onsdagsseglingarna gäller allmänt föreningens säkerhetsbestämmelser för Amiralshamnen respektive Pentala.

För själva seglingsarrangemanget gäller följande:

Tävlingschefen eller av honom utsedd person leder säkerhetsarbetet och kommunikatonen från land vid onsdagsseglingarna.

Gummibåten används i första av juniorteamet för övervakning av juniorer, samt i möjligaste mån för övervakning av andra lättbåtar.

I startkoppin skall finnas påkopplad VHF. DW på kanal XX samt 16. Mobiltelefon med nummer xxxxxxxx skall finnas påkopplad i koppin. Kölbåtarna använder i första hand VHF för kommunikation vid behov.

Vid räddnings/sökningsarbete används i första hand föreningens gummibåt, eller annan lämplig motsvarande tillgänglig båt. Gummibåtens övervakningsansvar måste tas över av annan båt.

Vid sök/räddningsoperation skall gummibåten utrustas med två av föreningens Raymarine VHF-telefoner för kommunikation. Vid behov lämnas den ena till den nödställda för vidare kommunikation med sjöräddning och tävlingsledning. Besättningen skall vara minst två personer vid sök/räddningsoperation.

För tävlingschefen gäller:

Enligt normal praxis bedöma vädersituationen och läggning av banor.

Vara speciellt observant på val rundningsmärken för de olika klasserna för att undvika onödiga risker.

Vid behov kommunicera med gummibåten för att undvika risker i startområdet eller på banan.

Att vara informerad om säkerhetsplanen.

Om utomstående hjälp behövs, kom klart överens om vem som kallar och vilken hjälp som behövs.

För gummibåten gäller:

Att föraren är utrustad med hänsyn till rådande väder.

Att bensin finns i tillräcklig mängd.

Att VHF-telefonerna är laddade, med, och en påkopplad.

Att vara informerad om säkerhetsplanen och förväntade åtgärder.

Att inte avlägsna sig från området förrän godkännande av TC erhållits

Praktiskt införande av planen, skall göras under våren:

Ordna så att VHF-telefonerna alltid är laddade och tillgängliga på rätt ställe. Rent tekniskt är det en fördel att ”rotera” dem, så hålls de bättre i skick.

Skaffa en mobiltelefon, t.ex. prepaid, så uppstår inga fasta kostnader. För utgående samtal finns andra telefoner tillgängliga.

Sätta upp dessa regler i startkoppin med kontaktuppgifter till myndigeter + organisationer.

Be seglarna meddela telefonnummer som de kan kontaktas på vid behov, som kan sättas i minnet på ett sådant sätt att man inte behöver namn på folk, utan hellre segelnummer eller båtnamn.

Kontaktuppgifter till tävlingschefen, VHF + koppi-GSM skall sättas in i orderbrevet.

Genomgång av planen med juniorkommittén, funktionärer, seglare. Vid genomgången noteras alla kommentarer och vid behov görs ändringar. Vid genomgången man kan gå igenom några tänkbara scenarier och diskutera igenom dem.

Riskscenarier som bör diskuteras:

1. Personrisker

Drunkning, skador, lättare/svårare (hjärnskakning, sår mm)

Sjukdomsfall (solsting, sjösjuka, hypotermi mm)

Plötsliga sjukdomsattacker (hjärtfel mm)

2. Skador på utrustningen

Seglarens båt går sönder, svårare fall/(båten kan inte seglas, kommer inte själv till strand/hamn), lättare (behöver inte assistens av andra, men kan inte mera kappsegla)

3. Väderrisker

Dimma, åskväder, störtregn, tromb, snabbt ökande vind

Kommentarer, tillägg:

Lämpliga kontakter för helikopterassistans och metoder bör kollas. Man borde på förhand kartlägga lämpliga landningsplatser för helikopter. Eventuellt kan Kytöbryggan användas som en landningsplats för både båt och helikopter, och då kan vi sätta in koordinater. Möjligen finns det också andra platser i området som kan användas. Amiralshamnen och Pentala kan vara svåra på grund av riggar, båtar, flygande sand.

I sista hand måste gummibåten i samråd med båten och tävlingsledningen bedöma vad som kan göras och vilken hjälp som behövs. Det kan vara allting från assistans med ankaren, bogser, kalla på Mediheli, sjöräddning, och föra en patient till närmast lämpliga landningsställe eller i land, ta ombord för helikopterlyft, eller vad som helst.

För seglarna skall inte föreskrivas någonting alls utan för dem gäller vad allmänt gäller om sjövett, sjömanskap, kappsegling och kunskap.

Tillbaka

Tillägg 6 Mall för riskanalys, t.ex. vid Talko i Amiralshamnen

Evenemangsansvarig kan utnyttja formuläret och utforma det efter behov.

Verksamhet	Fara	Följd/Skada	Sannolikhet ja/nej	Åtgärder/Före-byggande	Vem gör?
Parkering o trafik	Felparkering, trafikolycka, bil under träd,	Personskador		Skyltning i förväg,
Slangbyte på bryggorna	Fall från bryggan, kallt vatten	Drunkning		Flytväst, räddningsutrustning
Trädfällning	Sågolycka, träd faller på mänska	Sår, hjärnskakning		Planering, rep, förstahjälpsutr.
Olämpliga deltagare	Berusad, brister i skyddsutrustn.
Servering	Gamla råvaror, ohygienisk servering	Matförgiftning, klagomål		Kylskåp, hygienkoll, hygienpass?
Eldning kvistar, ris o. vass	Gnistregn, antändning av båt/byggnad	Brännsår, eldsvåda		Brandsläckarutrustn. Förstahj.utr.
Samtidig verksamhet: juniorträning	Bristande koordinering och information	Rådd i logistiken		Koll i förväg, info på porten, ansl.tavl.

Tillbaka

Tillägg 7 Checklista för kommunikationen vid olycka eller kris

Evenemangsansvarig kan använda checklistan vid planeringen och utforma den efter behov.

Ansvarig för krisinformationen vid detta evenemang är:

Ansvarig för information om vad som har hänt (till polisen, ambulansen, pressen, andra nyfikna etc.) är:

Ansvarig för evenemanget/tävlingen är:

Deltagare i evenemanget är:

När det gäller barn ska det finnas uppgifter om namn, adress och telefon till anhöriga/föräldrar - Minns sekretessen!

Säkerhetsansvariga är:

Checklista för kriskommunikation/informationsgången vid en olyckshändelse/kris:

Vem ringer 112?
Vem informerar föräldrar/anhöriga?
Vem talar med polisen?
Vem talar med ambulanspersonalen?
Vem talar med tidningspress/tv/radio?
Vem talar med allmänheten/övriga deltagare i evenemanget?
Vem har ett detaljerat program och deltagarlista?

Kolla också följande i förväg:

-Att kommunikationen mellan tävlingschefen/chefen för evenemanget och övriga säkerhetsansvariga fungerar (telefoner, telefonnummer etc.)

-Att nödvändig materiel finns till hands (adresser, kartor etc.)

-Beslut hur situationen ska hanteras när faran är över (Vem gör vad? Vilka skall kontaktas? Hur förhindras ytterligare skador?)

Tillbaka

Tillägg 8 Regler för Amiralshamnen

Esbo Segelförening r.f. upprätthåller Amiralshamnen som en serviceanläggning för sina medlemmar. Alla medlemmar som rör sig i hamnen är skyldiga att sköta om hamnen så att den alltid är ändamålsenlig och trivsam och sålunda fyller sin funktion.

Administration

Frågor i anslutning till hamnen sköts av Amiralshamnskommittén som utses av styrelsen. Kommittén består av en ordförande/disponent och ett antal medlemmar, bland dem och en eller flera hamnkaptener som ansvarar för de praktiska frågorna inom hamnområdet och hjälper medlemmarna vid behov. Hamnkaptenerna har rätt att avgöra praktiska frågor. Medlemmar och andra som vistas inom hamnområdet skall följa deras anvisningar.

Båtplatser

Båtplats beviljas endast åt i föreningen inregistrerade, besiktigade segelbåtar (undantag utgör funktionärsmotorbåtar vid motorbåtsbryggan). Kontrakt för båtplats uppgörs med hamnkaptenen. Medlem som har endast vinterplats kan hålla sin båt vid pontonbryggan en vecka efter sjösättningen och en vecka före upptagningen om det finns plats, för längre tid uppbärs avgift. Egentliga gästplatser finns inte. Båtplats får inte utlånas åt andra utan tillstånd av hamnkaptenen. Vid kappseglingar och dylika evenemang, då båtplatser kan behövas för utomstående, kan hamnkaptenen vidta specialarrangemang.

Jollar, lättbåtar och trailers

Utrymmet längs kajen samt framför funktionärsbryggan är avsedd för jollar och lättbåtar. Skyltar anvisar plats för 606:or, Laser, Optimister etc. I samband med sjösättningar och båtlyft kan placeringen vara förändrad. Därom informeras på förhand så att jollarna kan flyttas undan till lämplig plats. Trailers skall sommartid uppbevaras på övre västra plan

Nattvakt

Varje båtägare med båt i hamnen är skyldig att delta i bevakningen enligt fastställt nattvaktsreglemente.

Talkoarbete

Medlemmarna skall bidra till trivsel och funktionalitet i hamnen. För att hålla kostnaderna nere är det nödvändigt att alla medlemmar ställer upp på talkon som ordnas i hamnen.

Miljövård och avfallshantering

Medlemmarna bör följa de regler som myndigheterna och föreningen har fastslagit. Problemavfall, t.ex. olja, färgburkar, batterier o.dyl. får inte läggas i kärlen för blandavfall, inte heller förvaras på hamnområdet. Avfallskärlen töms under båtsäsongen, men inte vintertid. För bort ditt avfall om kärlen är fulla eller inte är i bruk. Bortskrapad bottenfärg bör samlas upp, t.ex. genom breda ut en plastfilm under båten vid skrapning. Septisugen fungerar med Amiralshamnsnyckeln och är ämnad endast för hamnens båtar. Se separat bruksanvisning.

Användning av el

Medlemmarna får normalt fritt använda el i hamnen. För större konsumtion av el (t.ex. båtuppvärmning) avtalas med disponenten. Föreningen har rätt att uppbära kostnaderna för beräknad elkonsumtion. Försiktighet skall iakttas vid användning av el i hamnen. Locken till el-uttag på land eller brygga skall alltid vara låsta. Mer detaljer kring bestämmelserna för elanvändningen framgår av Tillägg nr 9 Användandet av el i Amiralshamnen.

Trafik och parkering

Trafiken i Amiralshamnen bör inte förorsaka större olägenheter än nödvändigt. Sänk hastigheten så att det inte dammar. Parkera på anvisade områden och undvik att lämna bilen länge på nedre plan. Trailers skall ställas på övre, västra plan (där bockarna förvaras).

Porten

Porten skall vara låst. Om porten på grund av kappseglingar eller dylikt måste hållas öppen ansvarar arrangörerna för det. Portnyckeln får inte överlåtas till utomstående utom för tillfälliga reparationsarbeten o.d.

Sjösättning och upptagning

Föreningen ordnar lyft vår och höst. Reservera lyft i god tid enligt meddelande på anslagstavlan. Särskilt på hösten är det viktigt att boka i god tid så att bockarna kan placeras ut på rätt ställe. Reservera tillräckligt med hjälp för att få båten smidigt sjösatt/upplyft. Var beredd att hjälpa andra om det behövs. Lyftchefen samordnar samtliga lyft. Sjösättning börjar med båtar på nedre plan och går uppåt. Båtlyft börjar med båtar på övre plan och går neråt.

Båtbockar

Bockarna skall vara ändamålsenliga och av metall. De skall vara tydligt märkta med båtens namn samt ägarens namn och telefonnummer. Lämna inte plankor, stegar, olja, färg etc. vid bocken, endast bocken flyttas till sommarförvaring. Bockarna förs till sommarförvaring ca en vecka efter sista sjösättningen och placeras ut på båtens vinterplats ca en vecka före den första upptagningen.

Master

Lämna inte masten liggande på nedre plan utan för den till sin riktiga plats dvs. mastskjulet eller båten. För undvikande av skador skall spridare, stag och vant, rullar samt andra utstickande beslag avlägsnas innan masten stuvas i mastskjulet. Endast masterna (ej bommar o.d.) får förvaras i mastskjulet och dessa bör vara märkta med ägarens namn. Behandla andras master med varsamhet. För masten till mastkranen när den är klar att lyftas på. Förbered riggningen på annan plats, så behöver de som är klara före dig inte vänta.

Mastkranen

Mastkranen skall hållas låst då den inte används. Utomstående som använder kranen betalar en avgift, vars storlek framgår av skylt på mastkranen och anslagstavlan. Avgiften uppbärs av den medlem som låser upp mastkranen. Avgiften läggs i spargrisen i kansliet och anteckning görs i meddelandehäftet.

Förtöjning

Förtöj båten ordentligt. Båten kan förtöjas i en eller två bojar. Ifall två bojar används, skall spänningen anpassas så att grannbåten som har samma boj ligger ändamålsenligt. Förtöjning till bryggan sker med två linor. Det är förbjudet att använda enbart Ankarolina i för/akter på grund av linans känslighet för UV-strålning. Se till att fallen inte slår i masten. Jollar får inte förvaras på bryggan, inte ens tillfälligt.

Fendertar

Båten skall vara försedd med fendertar – antal och storlek enligt besiktningsreglerna. Fenderttamparna skall vara rätt dimensionerade och hela. Fendertarna skall vara rena och spridda över hela båtens längd, också långt bak, så att båten är skyddad när grannen lägger till / går ut eller ifall akterförtöjningen ger efter vid hård vind.

Betongkajen och lättbåtskranen

Obemannad båt får inte ligga vid kajen. Kajen är till för lastning och lossning samt service och smärre reparationsarbeten. Perlarkranen är avsedd för lyft av båtar som väger mindre än 3200 kg. Nyckeln till kranen är en annan än den normala Amiralshamns-nyckeln och delas ut endast åt medlemmar som fått skolning i användning av kranen. Nycklarna och skolningen av nya användare sköts av därtill utsedd kontaktperson.

Vatten och utrustning

Ledningsvattnet är främst avsett som dricksvatten. Undvik onödigt spolande, vid behov skölj båten snabbt. Kranen på den fria ändan av slangen är menad endast för tillfällig avstängning. Stäng huvudkranen vid pontonen när du har tankat färdigt. Vattenslangarna ska rullas upp efter användning. Transportkärrorna skall efter användning föras tillbaks och förvaras vid betongkajen.

Anslagstavlan

Anslagstavlan är ofta den enda möjligheten att snabbt och effektivt informera medlemmarna om praktiska frågor som berör Amiralshamnen. Kolla anslagstavlan regelbundet!

Avgifter för icke-medlemmar

Den som inte är medlem i ESF men vill använda föreningens utrustning betalar en avgift som fastställs årligen av Amiralshamnskommittén. Taxorna finns på anslagstavlan i vaktstugan. Avgiften inkasseras av den medlem som hjälper den främmande båten, läggs i spargrisen och antecknas i meddelandehäftet i kansliet. Avgiftsbelagda är

Sjösättningsrampen

Mastkranen

Tillfällig plats vid brygga

AMHK 2008

Tillbaka

Tillägg 9 Användandet av el i Amiralshamnen

Dessa anvisningar gäller för användandet av Amiralshamnens el-uttag. Anvisningarna är sammanställda med tanke på den personliga säkerheten och för att minimera risken för eldsvåda.

Endast sådana kablar som är avsedda för utomhusbruk, med klassificering IP 34 eller bättre, får användas som anslutningskablar och skarvsladdar.

Skarvsladdarnas kopplingar måste alltid skyddas mot fukt. De får under inga omständigheter hamna i vattnet eller i vattenpölar på land.

Enligt elsäkerhetsbestämmelserna är det förbjudet att lämna anslutningskablar eller skarvsladdar på ett sådant sätt att den fria ändan kan vara till fara för barn.

I huvudsak är det förbjudet att använda elvärmare, varmluftsblåsare eller kupévärmare. I specialfall måste användandet överenskommas med Amiralshamnskommitténs ordförande eller med Hamnkaptenen med ansvar för elanläggningarna.

Det bör speciellt påpekas, att olovlig användning av elvärmare under vinterförvaringen kan förorsaka eldsvåda, som i värsta fall kan förstöra samtliga båtar som är i närheten. Elvärmarens användare bär fullt ansvar för eventuella skador.

Anslutningskabeln får vara ansluten till eluttaget endast för den tid som användandet av handverktyg eller laddare kräver. En obevakad kabel som är ansluten till eluttaget, men inte i användning, kan även den förorsaka eldsvåda om kabeln har skadats. En lös anslutningskabel kan dessutom vara till fara för den personliga säkerheten.

Kontinuerligt användande av acku-laddare är inte att rekommendera. Speciellt då båten ligger i vattnet vid bryggan kan korrosion leda till otrevliga överraskningar.

AMHK 2008

Tillbaka

Tillägg 10 Transportmedel i Esbo Segelförenings ägo 2010

Esbo Segelförening äger ett antal båtar med utrustning samt en släpvagn för transport av optimist- och zoom8-jollar:

Aili Hanell, f.d. livbåt, nu förbindelsebåt med Volvo Penta D1-30

Ansvarig för Aili Hanell är Carl-Johan "Modde" Finell (045-201 81 59 eller 040-715 25 52).

Transporter mellan Amiralshamnen och Pentala sker normalt med privata båtar, undantagsvis med Aili Hanell, då med berättigad förare.

(Restaurangen har sin egen förbindelsebåt, som går mellan Svinösund och Pentala då restaurangen är öppen.)

ZOOM8 Junior 5 båtar

Optimistjolle 4 båtar

Ribcraft 4.8 med motor Suzuki DF 50

Silver Panther 480 med motor Suzuki DF 40

Falcon 360 med motor Mercury 15

Ansvarig för gummibåtarna är Antti Järvi (0400-60 60 45 eller 09-819 568 20)

Släpvagn WBK-513

Släpvagn WMN-319

Aläpvagn WVZ-698

Föreningens transportmedel omhänderhas av utsedda ansvarspersoner som sköter om att de är i kördugligt och säkert skick. Släpvagnen besiktigas vartannat år (föregående besiktning 2009).

Tillbaka

Tillbaka till dokumentets början

Senast uppdaterad (2010-07-20 07:59)